I går var jag och hämtade min bil på verkstan. Hel och hållen i en del. Sen körde jag, jag hade massor med ärenden att göra som jag helt enkelt inte idats göra medan jag var utan bil. Jag är lat det är bara att konstatera. Jag har i alla fall börjat åka buss in till stan när jag jobbar, planen var att jag skulle promenera hem. Men det har blivit lite dåligt med det. I dag tvingade jag mig själv att fara och träna så jag får väl tvinga mig själv att gå hem i morgon, det tar bara en halvtimme, så hemskt blodigt är det inte. Jag var ju så hurtig i sommras och stavgick en timme varje dag, på det gick jag ner ca 3 kilo, men det har jag lagt på mig igen under hösten. Jag avundas dem som kan äta vad som helst och hur mycket som helst utan att lägga på sig ett enda gram, det är väldigt orättvist fördelat här i världen. Med tanke på att vi i västvärlden håller på att äta i hjäl oss, jorden resurser ÄR orättvist fördelade. Nu kom jag ju ifrån mitt eget lilla välfärdsproblem. Att det ska vara så svårt, det är ju så gott att äta . . . men ångesten efter en brakmåltid kan man gärna vara utan. Nåja, jag ska börja mitt nya hurtiga liv nu, före nyårslöftenas tid.